2008/09/04

(16 år senare)


Det är så svårt att veta vad man ska skriva om en låt man inte riktigt vet får en att känna.
Vill bara tillbaka till Zinkens. Med alex arm runt min midja och tårar som inte kan sluta rinna. Jag hinner aldrig riktigt uppfatta att det är sista låten som ska spelas den kvällen. Med den låten känns det som att allt börjar när allt egentligen slutar. Man fattar inte att det är slut. Man förstår inte förns efter att de tårar som kunnat falla har gjort det. Och på väg ut från arenan är jag så tom med ändå så fylld av något som inte går att förklara. Vill kunna skriva så mycket finare och bättre för det är precis vad mannen i den vita hatten är värd.

4 comments:

Frida said...

man blir ju alldeles sentimental! snälla säg att det är det du ska säga på musiken=

molly said...

börjar rysa och blir tåröggd, oj vill tillbaka.

Annie Jensen said...

haha ja något sånt fint blir det kankse.. hehe kommer låta så jävla gay men aa puss<3

håller med molly, vill att de ska spela nununununu!

alexandra said...

shdsafj ÅH! ja! <3<3